Helgen som precis passerat var en vansinneshelg i tempo och uppgifter och roligheter att lösa. Det var barnens aktiviteter, Magnus aktiviteter, mina aktiviteter och så ett dop och ett pyjamasparty samt övernattande kompis på det. Phu. Jag skrev ett schema och fick fråga både farmor, farfar och mormor och morfar om hjälp förutom kompisar till barnen för att få ihop det.

Ousslet var till slut komplett och vi hade löst alla hämtningar och lämningar och packningar mm mm fredagen gick klanderfritt förutom att min man kom på att doppresenten han var satt på att införskaffa (eftersom han skulle spendera varje dag i skogen på jakt och varje lunch utanför världens bästa presentbutik Atelje Vidagård) hade glömts bort så någon doppresent hade vi inte till dagen efter.... Det fanns inte tid i schemat för att fixa den fadäsen... Han fick bita i det sura själv och avsluta lördagens jakt lite tidigare än tänkt för att fixa present till Agnes.

Själv hade jag simhallspasset med alla barnen plus en. Snabbt lämna bort två barn efter simhallen för lek och senare på kvällen party medan resten av oss for hem för en bit mat inna vi samlade ihop familjen (minus en) och farmor och farfar för färd mot dop i blekinge. Alla tre flickorna somnade på vägen ner och borde ha varit pigga och glada på dopet men så blev det tyvärr inte. Saga vaknade på helt fel sida och var jättemammig och jättepappig hela ceremonin, lite jobbigt eftersom pappa satt i kyrkbänken och mamma stod längst fram i egenskap av fadder till lilla Agens. Var Saga hos mig ville hon till pappa och var hon hos pappa skulle hon till mig.. Lite småjobbigt faktiskt men på något sätt lyckades vi genomföra det hela utan alltför mycket störande gråt iallafall.. även om det blev en del spring fram och tillbaka i kyrgången av våran tvååriga dotter. Agnes fick sitt namn och var strålande glad under hela gudstjänsten. Jättefin i sin söta klänning var hon!

inte ens på festen efteråt var Saga på humör. Hon var fortsatt gnällig hela eftermiddagen och kvällen. Efter en trevlig middag med god efterrätt tackade vi för oss och styrde kosan hemmåt igen.

Nya krafttag för att packa ihop allt inför söndagens tripp till Tranås. Skulle ha alla tre barnen med till mormor tidigt på morgonen och Saga skulle med hela vägen till Tranås och DM så det var en del att tänka på i packningen. Mackor, blöjor, tält.. och så allt däremellan förstås.

Inpackat i bilen blev det och jag stupade i säng.. Sov dock inte många timmar innan jag vakanade av att jag hade ont.. Vred och vände på mig men insåg sedan att det inte skulle gå över utan bara bli värre. Stress är inte bra för mig! Tog lite medicin och somande sedan om och såv några timmar till men sedan var det dags igen. Mer ont denna gång och jag fick ner och läsa på om medicinene.. var det ok att ta igen så snart? Joda det skulle gå, mer medicin men denna gången hjälpte det inte.. Låg och vred och vände på mig en lång stund och insåg till sist att nu var det dags att kliva upp om jag skulle iväg till Tranås. Knappt någon sömn och fortfarande väldigt ont fick jag erkänna att min kropp hade sagt stopp! Det skulle inte bli någon tävling. Den stressen var det inte värt! Min kropp strejkade och jag behövde vila.

Så grymt besviken över att inte kunna åka men samtidigt måste man lyssna när kroppen säger ifrån. Låg och kikade på klockan och konstaterade minut för minut att snart var det inte möjligt ens om jag skulle ändra mig att hinna i tid. Ungefär en halvtimma, timma efter att jag senast skulle ha åkt släppte värken äntligen!! Jag kunde sova en timma till då vilket var underbart skönt.

Sedan blev det simhallen med barnen (simskolor) och lunch hos mormor hela förmiddagen och eftermiddagen spenderade jag sovandes på soffan, helt slut.. Från tranås kom rapporter om att bästa LINA vunnit med sin fina WK Rut!!! Om nu inte jag om mina kelpisar kunde vara med och slåss om titeln så var det skönt att se att Lina kunde hålla rasens flagga i topp!! STORT GRATTIS LINA!! Nästa år ska jag vara med och ge er en match!

Nu är det kväll och jag har planerat lite räkor och mys för mig och mannen ikväll! Helgen med alla akiviteter är över! Nu tar vi ett djupt andetag och kastar oss in i nästa vecka.

Äntligen har jag fått tid att klippa ihop lite filmer.

Med begränsad tid fick det bli en allt i ett film fast bara agility i denna.. vallningen får jag klippa ihop nästa gång..

Filmer från Skurup, trelleborg och från helgen i Forsakar finns här

https://www.youtube.com/watch?v=u49CVEWhT1g

Förutom lopp med både Trolla och Ting hittar du även RC träning på ny balans samt svängträning som den såg ut i lördags.

Håll tillgodo!

Vilken helg! Det tar liksom aldrig slut på dessa fullbokade, intensiva men fullkomligt underbara helger!

För mig blev denna helg knökfull från fredag em till sö kväll.

I fredags hade jag, syster, kusin, bonussyster och bonussvägerska bestämt oss för att vi skulle ha kräftskiva! Jättemysigt blev det med knytis så att inte någon av oss behövde jobba för mycket innan. Jag kom hem ungefär kvarten före de första gästerna anlände!! Det blev en supermysig kväll med mycket prat och skratt. De större barnen spenderade kvällen med pappa och grannar nere vid ån fiskandes kräftor.

Syster stannade över natten eftersom det var kalas för Melina dagen efter. Så medan Magnus tog de stora flickorna till simhoppet på lö fm så städade syster och jag huset och passade de fyra minsta därhemma. Härligt att få en heldag med syster yster och chansen att prata ännu mer.

Så var det kalaset för Melina. Tänk att hon redan hunnit bli fem år!! Tiden den springer iväg så man knappt hinner fatta att tiden går. Lilla Melina fick både sparkcykel, ryggsäck, bröllopsklänning och leksaker och strålade av lycka över alla fina presenter. Emelia använde tre veckopengar för att köpa en alldeles egen present till Melina! Att bara vara en del av våran present dög inte liksom ;-) Enda smolket i bägaren var att hon lite då och då kom på kompisar som inte kom på kalaset (de hade vart bjudna till barnkalaset förra helgen.. inte till släktkalaset denna helg.)

Jag kände mig väldigt sliten när jag gick och la mig på kvällen. Somnade ovaggad väl medveten om att väckarklockan skulle ringa alldeles för tidigt dagen efter eftersom jag tryckt in tävling också denna helg.

Årets sista officiella agilitystarter för mig och två chanser att plocka den där retliga sista pinnen i agilityklass 1. =6:20 rullade jag söderöver för att tävla i Forsakar. Först ut var hopp 2 och det loppet är jag inte alls nöjd med någonstans. Trolla och jag var inte alls så samspelta som vi brukar kännas. Vid två ställen var disken sååå nära men i sista stund lyckades jag få tillbaka Trolla på rätt köl igen. Dessa gigantsvängar kostade förstås massor av tid men trots det hade tiden räckt till seger (där fanns dock largehundar som sprang fortare men utan svängaran… tja vem vet. Det fattades sekunder gentemot dem som var snabbare..). Nu blev det inte någon seger trots allt för Trolla rev hinder 3.

Mellan hoppen och min första start i agilityklass hade jag en låååång paus. Petra och jag plockade därför med oss våra hundar och vandrade iväg bort till naturområdet kring forsarna. Jösse så vackert det var där!!! Helt otroligt vacker natur och fantastiks skog!! En riktigt härlig promenad.

Tillbaka på tävlingsplatsen hade jag fortfarande timmar att slå ihjäl. Kikade en del på andra på banan och roade mig med att chitchatta med folk runt banorna. Letade också upp protestlistorna mot Nisses avauktorisering  (läs med på agilitysidorna på fb) och skrev under! Nisse var på plats på tävlingen som han skulle ha dömt (synd han inte fick det för jag älskar att tävla på hans banor) och nu agerade han koppelhämtare istället! Nisse en av Sveriges eldsjälar inom agility!! Han har mitt fulla stöd i detta!!!! Vi borde vara STOLTA och TACKSAMMA för att Nisse fick och tog chansen att visa upp Svensk agility från en domares perspektiv på WAO!

Till slut var det så dags för agilityklass 1 a.

Jag gick banan och jag kände direkt att detta var en bana som jag stormgillade för min och Trollas del! Jag vill tävla på lite klurigare banor nu! Vi är redo för det!!

Samtidigt var jag fruktansvärt besviken på hur den var konstruerad. Det var INTE en klass 1 bana. Där fanns minst fyra direkta hinderfällor! Avståndet till hindret man inte skulle ta vid dessa fällor var, 3!!!, 4, och 6 meter. Den logiska vägen för hunden var INTE det hinder hunden skulle ta. Slalomingången var om man bara visade hunden över hindret innan och sedan vidare mot slalom ungefär i vinkeln kl 9. I min värld är detta inte ok i klass 1. Som jag inledde med att skriva så ÄLSKADE jag banan! Den var rolig och utmanande men krävde rejäl rutin hos föraren och en riktigt genomarbetad hund..  Ska det vara så i klass 1?? Det springer fullständiga nybörjare i dessa klasser. Barn som lånar föräldrarnas hundar och så väldigt gröna fartidioter till hundar. Tycker vi inte längre att dessa ekipage ska kunna tävla officiellt? Med sådana här banor har dessa ekipage inte en chans!

Jag pratade med många igår som var olyckliga, en del till och med så olyckliga över banornas (båda agilityklass 1 banornas) konstruktion så att de åkte hem! Detta gör mig så väldigt ledsen! Ska klass 1 hundar behöva utsättas för detta?  I Ag 1 b-banan fanns där också hinderfällor. Bl.a direkt efter balansen stod ett hopphinder knappa 4 m något snett till höger som inte skulle tas och rakt fram kanske 6 m bort fanns en tunnelöppning som inte skulle tas.  Jag tror att detta blivit vanligare för att RC blivit vanligare och man vill utmana RC-ekipaget (ofta de rutinerade förarna) men problemet är att det drabbar alla andra också. Dem som inte har ett klockrent kf-beteende och som har fullt upp med att prata ner sin hund hela vägen och därför glömmer att placera sig och styra och därför när hunden tagit kf och de tittar upp igen missar att svänga hundarna i tid. Även i denna klass var slalomingången minst 90 grader fast denna gång från kl 3 istället.

Missförstå mig rätt! JAG gillade banorna men jag känner också att jag är redo nu för utmaningarna i klass 2 och dessa banor kändes i paritet med klass två kanske till och med klass tre!!

Jag gillar när domarna får till det så att det krävs handling i klass 1 banor också men hinderfällor?! De hör definitivt inte hemma i klass 1!! Sedan kan det väl vara en smaksak men jag tycker att även slalomingångarna kan vara åt det snällare hållet i klass 1. Håll klass 1 enkelt helt enkelt.

Mest för att jag var nyfiken frågade jag domaren i fråga om han var nöjd? Utfallet blev att ungefär en hund per storlek gick felfritt runt banorna. Domaren sade sig vara nöjd. Pratade också med två av tre övriga domare på plats och ingen av dem ansåg att nivån på dessa klasser var 1.

Jag trodde det var en regel (oskriven?) att hinderfällor inte fick förekomma?

Vad kan man som tävlande göra för att påverka? Är det nu i regelrevideringen vi ska sätta ner foten och skriva in regler om hur en banas konstruktion ska vara? Vill vi inte ge ”den stora massan” chansen att få ha kul på agilitybanorna? Ska bara de rutinerade ha en chans att göra ett bra lopp i klass 1? Ska våra barn och nybörjare inte ”få” vara med?

Vad tycker ni andra är ok/inte ok i klass 1?

1. Får Hinderfällor förekomma?
2. Kan en slalomingång få bli hur svår som helst i klass 1?
3. Spelar det roll om det finns plats att plocka hunden en lång omväg och därigenom ge den en enklare ingång? (i B-klassen var där gott om plats att plocka hinden runt sig medan i a-klassen var det möjligt men om man valde att göra det så öppnade man upp för ytterligare en hinderfälla)
4. Får man ha hur sneda uppgångar/nedgångar som helst på klätterhindren? (uppgångarna var ok enligt mig i helgen (dock inte helt raka) och möjligen hade nedgången varit det också om det funnits plats utan hinderfällor direkt efter balansen)
5.  Får man lägga in hinder som ska tas bakifrån?
6.  Ska boxhörn vara ok?
7.  Ska staket vara ok?
8. Fel tunnelöppning?
9. Bör man begränsa antalet byten på banan?

Vad tycker ni?? Tänk på detta när ni skriver förslag inför regelrevideringen i era klubbar!!

Personligen tycker jag att hinderfällor (definition hinder i hundens logiska riktning inom 7 m) inte ska förekomma samt att hinder inte ska tas direkt bakifrån, (i mina ögon att jämställa med en fälla), med undantag för tunnelingång som är dold (som jag faktiskt tycker är ok då det inte blir en fälla på samma sätt)

Vidare anser jag att slalomingångar inte bör vara svårare än kl 2 eller 8 utan att föraren påverkar hundens väg (undantag är om hunden kommer i fart från 180 graders vinkel och där är fritt utrymme att ta ut bågen ordentligt kanske, allra helst om hunden naturligt hamnar i en bra vinkel när den hunnit bromsa och vända mot slalom)

Sneda uppgångar tycker jag ALDRIG är ok (lite vinkel kanske kan accepteras men det får inte bli farligt och framförallt i klass 1 kan en del hundar vara överivriga när de kastar sig upp på balansen speciellt som folk tränar RC nu). Alla kanske inte har tänkt på att träna sneda uppfarter på det sätt som jag gjort.  Som någon så vacker uttryckte det: ”även idioternas hundar ska överleva en tävling”.

Sneda nedfarter tycker jag är helt ok under förutsättning att det inte finns hinder som inte ska tas rakt fram! (med det faller ju under punkten hinderfällor)

Övriga punkter, boxhörn, staket, antal byten tycker jag får förekomma i klass 1.

Hur gick det då i aglilityklasserna? Nu när jag gnällt av mig gällande banorna..

Första klassen gick jättebra nästan hela vägen. Vi klarade alla hinderfällor utan några som helst problem men av någon anledning missade Trolla vippen precis i slutet. Hon slank förbi mellan mig och vippan och så hade vi en vägran. Vi gjorde om vippen och körde i mål och hade på nytt bästa tiden, nästan 7 sekunder före vinnaren trots vägran. Surt sa räven men även om banan varit konstruerad enligt alla mina regler om klass 1 ovan hade detta fel ändå kunnat göras. Det var nämligen en helt ok placering av vippen och där var inga fällor eller annat där som ställde till det. En tredjeplats blev det slagna av en duktig hund som lyckades helnolla och en stackare som nollade på hinder men fick förargliga tidsfel som kostade dem pinnen.

Den andra klassen var det som sagt sväng av balansen och hinder som inte skulle tas framför balansen. Det gav mig begränsade möjligheter till lösningar eftersom vår svängträning inte är färdig. Alternativet att skicka framåt för att sedan bryta henne och kalla tillbaka (som troligen hade gett träff) hade inte funkat eftersom hindret efter stod för nära för att ge mig och Trolla möjlighet att reagera. Återstod alltså att testa mitt ickefärdiga ”back” i skarpt läge. Det funkade inte men nästan! Jag tror att jag såg en klo på ;-) men domaren såg ingen klo.. han kanske har rätt det var rätt skumt (klockan hade hunnit bli ca 18:30), det går fort och det är svårare att se framtassträffarna så jag kanske såg i syne.. fem fel fick vi i alla fall så var det loppet över. Jag registrerade femman och kände att luften gick ur mig. När vi kom till vippen (samma situation som i klassen före) så glömde jag byta före hunden. Det tvingade mig till att byta efter och det vore synd att säga att jag jobbade bra i det bytet (snarare inte alls utan jag bara sprang). Trolla vek före hindret och jag orkade inte ta tillbaka och ta om. Disk.  I den klassen var där bara en som lyckades nolla!

Tack alla inblandade för en jätterolig helg även om jag tyvärr inte lyckades få med mig den där retliga sista pinnen hem. Med facit i hand borde jag åkt på km i vallning istället. ;-)