Agility, vallning, småbarn och husbygge..

Inlägg publicerade under kategorin Valpar

Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 20 augusti 2017 10:00

SM i agility 2017 skulle avgöras i Östersund närmare 90 mil från mig. Jag velade länge kring huruvida jag skulle åka eller inte för det var ju långt men när Elsa Grenholm (min hund Hägragårds Tingelings uppfödare) ringde och frågade om jag skulle komma upp och bo hos dem i samband med SM så fanns det mer som lockade än bara upplevelsen att få vara med på SM som är stort i sig.



Det är stort bara att ta sig till SM för oss. Det krävs 8 kvalificerande resultat (placering bland topp 15% i ett lopp) under ett år för att kvala till SM. Trolla kvalade för första gången till SM förra året som då gick nästan på hemmaplan i Växjö. Vi gjorde mycket bra där men i resultatlistan står det diskvalificerad. För oss som håller på med agility vet vi att marginalerna är oerhört små och att det är väldigt lite som skiljer ett fantastiskt lopp från ett diskat dito. Målsättningen i år var därför att inte diska ut oss helt utan att kvala till finalen på söndagen. Vi körde upp ihop med en kamrat under torsdagen och var efter dryga 10 timmar i bilen på plats hos Elsa på Hägragård. Hon bor fantastiskt fint vid älven och med åkrar runt huset och fina vägar utan trafik att rasta hundarna längs. Louise (som har Tingelings kullbror) var också på besök när jag kom upp så det blev många trevliga pratstunder om hundar, workingkelpie och Hägragårdare i synnerhet.


Anna Widströmers foto.



På fredag morgon tidigt for jag mot Östersund för veterinärbesiktning. Det var ett bra upplägg med många veterinärer och ett genomtänkt kösystem så det gick fort.


Anna Widströmers foto.



OK-stämpel på Trolla och så satte vi oss i bilen och for tillbaka till Elsa. Tävla skulle jag inte göra förrän runt 18-19 tiden på kvällen denna första dag. Elsa tog Louise och mig med ut i fårhagen för lite vallning!


Anna Widströmers foto.



Louise Erikssons foto.

Louise Erikssons foto.




Det var nästan ett helt år sedan vi träffade får överhuvudtaget så det var lite konstig känsla att stå bland dem igen. Jag har saknat vallningen mycket men har verkligen inte fått ihop tiden för att hålla på med det också. Trolla kom ihåg en hel del runt fåren även om flankerna lämnar en del övrigt att önska. Lite fort gick det också, det är svårt att ta det lugnt när man får göra något man älskar för första gången på ett helt år! Tingeling fick också gå en vända och hon gör också mycket bra så länge hon orkar hålla huvudet kallt. Efter lunch och mer prat och samkväm hos Elsa styrde jag och hundarna åter in mot Östersund.





SM skulle i år avgöras genom tre lopp. Två kvallopp där hunden genom att placera sig topp 5 i respektive lopp kunde kvala till finalen eller där hunden kunde ta sig till final genom sammanlagda resultat från dessa båda lopp. Totalt skulle 14 hundar vidare till finalen i Trollas storleksklass. Nu var det alltså dags för det första av tre kvallopp. Det var en agilityklass vilket innebär att alla hindertyper är med; hopp, slalom, balanshinder och tunnlar. Banan kändes väldigt bra för mig och Trolla även om jag hade lite bekymmer med hur jag skulle lösa de tre sista hindren då det kändes omöjligt att hinna dit för att ligga före hunden. Vi var taggade men också lugna och fokuserade. Det kändes pirrigt i magen att stå där på startlinjen men mest var jag bara glad över att få vara med! Vi startar och allt flyter super ända fram till det näst sista hindret där jag ger en lite för kraftig svängsignal så att vi nästan missar sista hindret helt. Vi lyckas dock räta upp det i allra sista stund och kommer nollade i mål. När klassen är slut visar det sig att loppet räckt till en 5:e plats och därmed kval till söndagens final!





Helgens mål var då uppfyllt redan i det allra första loppet :-D Lördagen fick jag sovmorgon eftersom jag även denna dag skulle tävla först på kvällen. En tur till vallhagen blev det förstås (varför ändra ett vinnande koncept?) och denna dag tränade jag på flanker. Vi fick sällskap av Karin Helin så även denna dag spenderades alltså mer med vallfolk och workingkelpiefolk än agilityfolk.. var det inte agilitysm vi var på?


Petra Patcha med Trollas syster Sookie-Vide var också i Östersund för att tävla agilitysm och hon hade på lördagsförmiddagen lyckats suveränt bra med sitt lag så de ledde lagklassen inför söndagens finaler! Mellan klasserna hittade även hon ut till fårhagen hos Elsa en sväng. Framåt kvällen var det dock dags för annat än får. Kvallopp 2 avgjordes i hoppklass och för mig spelade resultatet i den klassen ingen roll eftersom vi redan kvalat till finalen. Trots det ville jag göra ett bra lopp och taggade för att göra just det. Med undantag för att jag snubblade till mitt i loppet var det ett riktigt bra lopp. Min snubbling störde inte Trolla i hennes väg så hon fixade ytterligare ett felfritt lopp och vi slutade i det loppet på en fjärdeplats.


Det innebar att hade vi inte kvalat redan så hade vi gjort det i detta loppet. I det sammanlagda resultatet från de båda kvalloppen knep vi en 2:a plats! Finaldag! En mulen och regnig dag till skillnad från tidigare dagars strålande väder. Jag ville gärna se lagfinalen där Petra och Sookies lag skulle gå ut sist men det hindrade inte att jag tog omvägen via vallhagen för ett tredje vallpass på lika många dagar. Gjorde ett par hämt denna dag då Elsa påpekat att vi faktiskt måste anmäla till WKM! På plats på läktaren för lagfinal i medium får jag se hund efter hund, lag efter lag köra bort sig i slutsekvensen på en annars mycket trevlig bana. När Petras lag går in är jag nervös som tusan. Det krävdes tre felfria lopp för att vinna så pressen var enorm. Laget höll för trycket och satte de tre felfria loppen som krävdes och blev därmed SVENSKA MÄSTARE i lag 2017!! Så mycket glädje! Jag har fött upp en svensk mästare!



Känslor åt alla håll!! Gråter och skrattar om vartannat! Under dagen får jag veta att min älskade farmor är döende och bara har en kort tid kvar. Även om hon var 92 år gammal och så väl behöver vila då kroppen inte längre ville var det tufft att få detta besked när man befinner sig 100 mil bort. Jag går iväg och ringer henne och tar farväl. Tårarna strömmar och jag väljer att gå undan tillsammans med Trolla. Jag vill fokusera på mig och min hund och går en lång promenad för att slappna av och samla ihop alla känslor. Min farmor avlider 20 minuter innan jag ska springa min final och innan jag ställer mig på startlinjen ser jag upp mot himmelen och känner att hon är med mig. En vän sa att jag skulle sätta henne på min axel under loppet så det gör jag. Jag stryker bort tårarna och klappar om min hund, lämnar henne på startlinjen och glömmer allt annat vi har runt oss. Nu är det Trolla och jag och på axeln förstås min farmor. När jag släpper iväg Trolla känns allt rätt. Varenda sväng sitter och hon är med mig varje steg på banan! Vi gör precis allt rätt hela loppet och när vi kommer i mål väller alla känslorna över mig.





Först sträcker jag armarna i luften och sedan klappar jag mig på axeln och så kommer tårarna. Jag hör att vi tar ledningen men sedan hör jag inte mer. Det är Trolla och jag, känslorna och Trollas älskade boll. Något annat finns inte. Tårarna trillar medan jag belönar min hund. När där bara är tre kvar att starta går en vän till mig in med sin kelpie. Hennes lopp vill jag såklart se. Jag blir minst lika glad som henne när hon nollar och tar över ledningen! Tror att speakern säger att jag därmed ligger på andra plats och hinner tänka att oj – jag kan bli som sämst 4:a. Näst sista startande, den som gått bäst genom de båda kvalloppen kör bort sig och tanken slår mig - Jag har tagit medalj på SM!!! Det är en startande kvar så silver eller brons? Den sista startande, ett landslagsekipage med VM medalj bakom sig petar ner mig från silvret men vad gör det? Medalj på SM är så stort för mig att jag inte för ett ögonblick tänker något annat än att jag VUNNIT BRONS på SM!!



Ärevarv och jubel, fotografering och allmänt kramkalas. Trolla tittar skeptiskt på oss för vi beter oss rätt knasigt i hennes ögon.. Det var en alldeles jättemärklig dag. Så mycket känslor och tårar och skratt blandat om vartannat!



 
 
 
 

På prisutdelningen är det mest glädje! Jag delar pallen med två fantastiska tjejer som jag verkligen tycker massor om! Linnea och jag har följts åt sedan vi gick en RCkurs tillsammans med våra hundar för Silvia Trkman när våra hundar var riktigt unga. och Thereze har jag kännt ännu längre! Den prispallen var helt underbar!



Tänk att valparna som föddes för nästan fem år sedan hemma hos mig skulle bli bäst respektive tredje bäst i sverige!! Det kunde man aldrig gissa! Tack Tingeling och elis för dessa fantastkiska valpar!





Smålandsposten skrev en artikel om oss:

http://www.smp.se/sport/vaxjomedaljer-i-agility-sm/


Bilderna i inlägget är tagna av

Joakim Person - JPfoto

Andreas Hedlund

Kitty Gustavsson



Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 23 november 2015 21:45

Förra helgen var det dags för årets sista lagtävling och båda mina lag var anmälda. Ena dagen var det lagklasser och den andra individuella klasser. Det gick att köra på lördagen även om det blev ruskigt tidig uppstigning för oss med largehundar. Upp vid fyra, lite frukost i magen, körde fem och var på plats ungefär 20 min innan första banvandringen. Därefter gick dagen i ett, delade grupper i large och inte så många lag i medium gjorde att man knappt hann värma tävla och gå av hunden innan det var dags att banvandra värma och köra i nästa lopp. 8 lopp blev det på lördagen. Tings lag var bara tre hundar på plats tyvärr men vi gjorde faktiskt lagets bästa insats hittills! Ting gick superfint och nollade två av fyra lopp, ett lopp med fem fel och en snöplig disk.


På eftermiddagen var det Trollas tur. Vi var fullt lag med med sjukdom i bagaget var inte alla på topp rent fysiskt. Trolla nollade också två av fyra lopp och hade snöpliga femmor i  de två andra loppen. På det stora hela skötte hon sig faktiskt riktigt bra! :-D Tyvärr var laget osynkat och fick inte till det samtidigt i något lopp. Inga placeringar till något av lagen.


Vi var färdigtävlade runt 15 och åkte då till vandrarhemmet och insatallerade oss. Packade därefter in oss i Petras bil och åkte vidare till Ullared! Där avverkade vi timmarna fram till stängning i delvis zoombiedvala och delvis köphysteri. En överfull kunvagn senare och hungrig som tusan köade vi en timme och en kvart för att komma ut. Vid 21:30 var vi inpackade i bilen igen och vrålhungriga bara för att konstatera att det mesta hade stängt! Efter lite letande hittade vi en pizzeria som accepterade take away beställningar så vi beställde och körde sedan till vandrarhemmet för att äta.. 22:30 åt vi :-S lite i senaste laget egentligen.


Dagen efter var det tidigt otta för largehundarna igen. Nu hade jag dock inte så långt så inte fullt så tidigt som dagen innan. Ting gick super i agilityloppet nollade och kom fyra! När sista hund stod på starten låg Ting trea på certplats, tyvärr knep sista hunden andraplatsen, certet och ett championat! Bara att grattulera! Synd för oss liksom ;-) En SM pinne (den sista i agility) plockade hon dock.


I hopploppet gick Ting också fint men i ett tvingat framförbyte släppte jag henne för tidigt och hon tog då hindret från fel håll. Synd fast jag tvivlar på att hennes tid hade räckt i loppet. Det var många nollor där..


Sedan var det Trollas tur och först ut var hopploppet. Trolla gick bra och nollade loppet, vi kom trea och även hon tog därmed en SM-pinne (sista i hopp för oss). Sookie höll på att tjuvstarta och fick en lite svajig start men skärpte till sig fint och nollade hon med! De kom femma och tog därmed sitt sista cert och blev Champion!!! Två av tings valpar har därmed blivit champion före henne!! :-D Duktiga tuktiga härliga häftiga valpar!!


Sista starten för helgen var det loppet jag allra helst av allt ville sätta med Trolla.. Vill man något för mycket går det åt skogen. Trots att jag verkligen älskade banan så gick det inte alls! Jag var så besviken och när Trolla diskade sig för tredje gången på banan plus att hon flög av balansen valde jag att bara lyfta upp henne och kliva av. Tittade på filmen och ddisk 1 är helt mitt fel. Disk två där gör jag en jakko men hon flyter ut och tar en tunnel iallafall. Disk tre.. den är inte ok någonstans.. Efter en balans där jag säger jajaja ska hon inte dra iväg rakt fram! Men det gjorde hon! Hallå liksom! och som sagt så flög hon även av balansen utan att ta kf och det har inte hänt på evigheter så besvikelsen var enorm! Så stor att jag faktiskt frågade TL snällt om jag snabbt efter att klassen slutat kunde köra banan ett varv till då jag var färdigtävlad för dagen. Han sa ja så vi tog chansen och körde den superroliga banan igen. Denna gången höll jag ut bättre vid disk 1, jag tog i lite mer än bara en jakko vid disk två och jag höjde rösten ytterligare ett snäpp vid jajajaja på balansen och även om det högst var en klo på på kf (seprartionen var helt ok) och svängen mot hindret blev låååång då hon nästan tog tunneln även denna gågnen så sprang vi faktiskt runt banan utan disk andra varvet! Dock med en rivning och då hade det i vart fall inte räckt till pinne..


Jag tar med mig kännslan i hopploppet och lopp två i agilityn! Glömmer första försöket.


Gissa om jag var sliten efter denna helgen! Jag har därefter slagit in alla julklappar (hade lyckats köpa till alla utom en.. Saga var sorgligt bortglömd bland alla julklapparna så henne fick vi åka till Toys R Us och handla till.. betydligt dyrare.. Istället hade jag köpt dubbel uppsättning av adventskalenderljus! De stod först på GeKås och sist i samma affär och tre timmar efter första varorna kunde jag inte minnas vad som låg på botten av vagnen.... :-D


Nåja ungarna gillar ljus så det blir nog bra!!


Ting och Trolla saknar numera tre pinnar var (tre hopp för Ting och tre agility för Trolla) och är därmed båda med som BUBBLARE inför SM på SBK-tävling!! :D






För mig som uppfödare är det superroligt att följa "valparna" och se hur de utvecklas, främst förstås inom vallningen som var grundtanken bakom aveln men även inom andra grenar.


Två av valparna kan man följa i bloggar:

Arwa kan man följa här:

http://workingkelpie.weebly.com/

och Sookie hittar ni på

http://workingkelpie.blogg.se/


Trolla, Sookie och Clura har jag förmånen att kunna följa på nära håll så dem har jag lite koll på både i vallningen och i övriga grenar men med Arwa och Qvick är det lite värre. Några gånger har vi träffats på gemensamma vallträffar och så men det är svårare att följa utvecklingen kontinuerligt och därför blir jag desto gladare av små smakprov i form av bilder, filmer eller text om dem!


Som nu när jag genom ovanstående blogg fick en film på Arwa i vallhagen! :-)

http://www.youtube.com/watch?v=_ksvDaflJLk



Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 5 september 2013 21:30

Lite hundträning har det blivit sista veckan! Små korta vallpass hemma, små agilitypass hemma och så ett pass hemma hos Sookies matte.


Trolla utvecklas massor hela tiden i både vallningen och agilityn. Just nu är det i vallningen jag ser störst skillnad. Hon är så lätt att jobba med jämfört med sin stridsvagn till morsa! Saker som har varit ganska svåra med Ting (fållan tex) är superenkelt med lilla fröken Troll! Ända till igår har jag tänkt att det gått enkelt för att jag har snälla får som går in i fållan av sig själva och att jag ju satt upp övningen så att fållan blir enkel då fållan ligger i ett hörn av hagen med staket som stöttar upp på sidorna, men som sagt det var innan igår.


Igår fållade jag med Trolla för tredje gången i hennes liv och det kändes bra även om jag tappade dem förbi mig och grinden en gång innan vi kunde peta dem rätt. Trolla hjälpte snabbt till och hämtade dem tillbaka. Lite senare det träningspasset var det Tings tur och mest för sakens skull bestämde jag mig för att även hon kunde behöva träna fålla även om den var enkel. Det är då jag inser att det inte alls bara är snälla får och enkel placering... Ting ligger som vanligt på på fåren som ett helt kärnkraftverk och även när hon ligger still trycker hon enormt på dem och de tänker då verkligen inte gå in i fållan inte!!! Ting och jag får jobba länge innan vi till slut får in dem och samma sekund som jag släpper focus på Ting för att stänga till sista biten av grinden så har hon rundat fålla och får och i flygande fläng spränger fåren sig ut genom den halvstängda grinden! :-( bara att börja om.. vilken skillnad mit lilla Trolla som på något sätt bara förstår vad jag vill och som jobbar lagom hårt på djuren....


Trollas fålla fångades på film.. tack och lov filmades INTE Tings fållan.. hon borde liksom kunna bättre. ;-)


Här är länk till Trollas fålla:

http://www.youtube.com/watch?v=HUOwYtdIX1E


Kommentera GÄRNA!!! Både positivt och negativt! Tar gärna tips och råd :-)


I agilityn tränar vi mycket självständighet nu. Vi borde ta tag i slalomen på allvar nu och vi borde lägga mer tid på kf..


Igår körde vi korta studsövningar, det var mycket jobbigt att korta steget sa Trolla och flög över två hinder samtidigt istället för att studsa!! Efter ett tag fattade hon övningen och då såg det bättre ut :-D


http://www.youtube.com/watch?v=s9o-uA4Hs-0


Vi mätte agilitysystrarna igår också (inte med mätsticka dock..) De är väldigt jämnhöga och det ser faktiskt ut som om de båda två kan bli under 45 cm.

Foto: Vi TROR ( och hoppas) att systrarna hamnar under 45 cm


Bus i höga sandhögar hanns också med!

Så här fina är vi nu när vi nästan är ett år gamla!

Trolla

Sookie


Fotograf och filmare till det mesta ovan är Petra Patcha

Jag vet att jag bloggar sällan.. mycket sällan. Jag orkar inte prioritera bloggen och tiden det tar att faktiskt sätta sig ner och skriva ett inlägg så det blir inte så ofta som man kunde önska.


Just nu fylls livet på med inspiration igen! Våren kommer och med den ett enormt träningssug! Tur jag har agilitybana hemma så att jag kan ta tillvara alla de små stunderna när solen skiner och barnen är glada för att passa på att träna lite av varje med både Tingeling och Trolla.


I påskhelgen var jag och tävlade med Tingeling i skåneland. Det var en sorglig historia och jag var ruskigt deppig efteråt! Ting och jag gjorde så mycket konstigt på banorna att jag inte ens vet var jag ska börja!!


Ett lopp från helgen var jag riktigt nöjd med! Hopploppet från fredagen. Där gick hon riktigt bra och förutom att hon slank mellan mig och hindret (som skulle tas bakifrån) och tog det från "rätt" håll så gick hon toppenfint. Inga fel någonstans förutom den där lilla missen :-/ Men en disk är en disk är en disk.


Dagarna som följde var en mardröm! Ting stannade högst uppe på balansen och beundrade utsiktn, hon försvann iväg på hinder vi inte skulle ta jag drog henne ur slalom vi fick flera rivningar och flera hoppade A-hinder vi missade en slalomingång mm mm mm Inget verkade liksom stämma någonstans. Värst var när jag ropar slalom till min söta Ting och hon tvärnitar och tittar konstigt på mig.. Jag uppräcker då att jag själv står mitt bland slalompinnarna ivägen för Ting så den var liksom inte lätt att ta! Något sådant har typ ALDRIG hänt mig förut.. felplacerad javisst men mitt i hindret??!! Efter lördagen kände jag bara för att åka hem och skita i att någonsin tävla igen. Jag var faktiskt riktigt ledsen. Men hem kunde jag ju inte åka, Emelia hade ju åkt med ner och hade det supermysigt hos Emmy och därmed fick jag stanna kvar även på söndagen.


Nya tag och nya fel. Agilityloppet gick dock "bra".. (definitionen av bra justerades en del i helgen kan jag säga..) och efter loppet kände jag återigen att Agility faktiskt är KUL! Skänt att hitta tillbaka dit för jag har nog aldrig förut varit så missnöjd med vår insats och känt mig så missmodig som dagen innan. Jag brukar alltid kunna hitta något i loppen som var riktigt bra och som kändes suveränt även om det blev en disk men som sagt inte denna helgen.. Så nu när vi gick i mål med 15 fel plus tidsfel efter ett "bra" lopp så var jag bara GLAD igen!!!


Det loppet kändes så mycket bättre än det blev på pappret!!! Ting rev ett hinder (inte bra) och skuttade av A:et (stannade till ovanför kf räckte lång näsa till mig och skuttade av.. men hon var söt!) och på slutet strulade jag till det och glömde ett bb så jag hamnade på fel sida balansen vilket medförde att vi fick en vägran på nästa hinder då jag inte hann dit men loppet kändes BRA!!! Vi sprang liksom på samma bana igen och vi förstod varandra och de fel som kom gick att förklara (rivning orsakad av min tappade arm i en sväng markerad för sent, A-et inte tränat på ett halvår eller så.. vägran - ja springer man fel väg får man liksom skylla sig själv!! ;-) )Allt annat i det loppet flöt bra, slalomen, alla baklängeshinder övriga kf osv.. Viktigast var nog att känslan av vind i håret fart och fläkt och att agility ÄR ROLIGT återvände!!!!


Sista loppet för helgen önskar jag dock att vi inte kört så det har jag försökt radera från mitt minne. :-(


Sedan jag kom hem och i takt med att våren ÄNTLIGEN hittat min gräsmatta under all snö har jag bjudit in vänner för banträning och även tränat Trolla en del med andra valp/unghundar på samma nivå. Jag känner mig gladare även om jag har lite svårt att motivera mig i träningen med Ting. Hon är ju egentligen duktig men jag lyckas liksom inte få till det i banor med henne :-/


Nåja det har tränats mycket hinder från fel håll i banor och så har jag börjat träna A-hinder igen! Jodå Ting minns att man måste ta kf där också nu ;-)


Träningen med Trolla däremot gör vem som helst glad!! Hon är en så härlig tjej!!!!!! Lyhörd, snabb, totalt kamptokig (Ting kampar helst inte alls men med köttbullar i en strumpa får jag fram lite kamp som jag kan belöna med) och vill helst bara jobba jobba jobba! Samtidigt köper hon när jag stoppar in henne i hagen och stannar där(för det mesta även om grinden är öppen.) Tränar någon annan kan det dock bli en del gnäll och till och med skäll från henne men det ska jag ta tag i och försöka träna bort snart.. Vinner hon trasan kommer hon tillbaka till mig och vill leka med mig! Säger jag loss släpper hon omedelbart och frågar vad jag vill att hon ska göra för att få tillbaka den :-D Kommer på inkallning gör hon även i lek med andra och dessutom har hon och Ting börjat leka och tokrusa över fälten härhemma vilket jag älskar!! Den träningen kan jag aldrig ge henne själv!


I agilityn har vi tränat hindersug i cirklar och velodromer nu under vintern! Hon springer som ett skollat troll och piper när inte benen går så fort som huvudet vill röra sig! :-D Trots hennes fart har hon dock inga problem med att svänga snävt som tusan bara informationen kommer tidigt! Hon verkar också tycka det är helt naturligt att ta hinder bakifrån om jag placerar mig för det! Hon har fått prova framförbyten och snytebyten och jakkosar men vi har ännu inte provat bakombyten på hinder utan bara på planmark. Vi har också tränat lite på två pinnars slalom även om jag litegranna vill vänta med slalomen tills jag kan sätta upp den med bågar när hon är mer färdig i sin kropp.


Lock trampar hon gärna på så det har vi nyttjat vid vipp och balansträning. Vippen kör vi bang-it games med lock på marken för att få förståelse för att bli kvar på vippen och sätta ner framtassarna på marken. balansen kör vi bara nerfart just nu och då med lock för tydlighet. Hon klarar dock eller förstår inte press på balansen.. då springerskuttar hon frammåt utan att tänka! Vi kör utan press på tre dm ett tag till och sedan flyttar vi in locket igen till köket och kör press där separat! Det blir nog bra! :-D


Härliga hund!!!


Nu vill jag bara komma igång med vallningen också!! Har så mycket funderingar kring hur hon är där så jag vill bara ut och prova!! Under tiden vi väntar tränar jag ligg och stanna kvar inkallning och allmän lyhördhet..



Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 10 februari 2013 21:00

Tiden flyger. Den sägs göra det när man har roligt så då har jag nog mycket roligt!! :-D


Vinter är härligt! Vi njuter av snön och åker mycket både skridskor och pulka! Älskar att bo som vi gör då vi både har en lagom pulkabacke i trädgården och så dammen att åka skridskor på! Underbart! Både vi och en hel del grannar har upptäckt vår damm och jag älskar att det blir massor med aktivitet och rörelse hemma!


Så alla grannar som känner sig sugna!! KOM och ÅK!!! :-D


Sedan sist har det blivit förändringar på hemmaplan. Pappa har tagit över barnen och själv knatar (eller nja.. kör kanske man ska säga, så här kan det se ut om man är först iväg till jobbet....)

Bild: Vi är först på vägen idag..


jag till jobbet varje dag nu. Härligt att vara tillbaka på jobbet bland kollegor jag tycker mycket om men samtidigt lite ledsamt för vart tog all tid med barnen vägen?? och överblivna kvartar här och där för att träna valpen på både det ena och det andra!


Vädret växlar härnere! Enaa dagen har vi massor av snö och sedan blir det barmark! Barnen älskar snön men längtar nog lite till våren också! Det letas snödroppar när snön smälter och faktum är att de står som små spjut ur backen när snön är borta!!! :-D


Bild: På väg till dopfest. Varför ta den enkla vägen när den svårare är så mycket roligare! !!

Jag får multitaska när jag kommer hem och kela med barn och träna valp samtidigt!! ;-) Tur jag har ungar som gärna tränar henne. De får då instruktioner om när och var de ska belöna själv sköter jag klicker och kan då pussa på fler flickor samtidigt ;-D Alla sätt är bra eller vad säger man!!


Trolla växer så det knakar och just nu tappar hon tänder åt höger och vänster när hon kampar! Är lite nojjig över detta då Ting gjorde sig illa under denna tid och förknippade det med kampen så hon slutade kampa helt tills hon blev nästan två år men Trolla verkar inte alls märka av tänderna..


Vi tränar lite smått och gott. På och avknapp, ligg, stanna kvar, hopp, tunnlar, däck två slalompinnar och bang it games, höger och vänster snurrar, kampa, komma med trasan och loss, framtassar på lock, nostarget, mm


Vi har precis nu börjat träna baktassar i låda. som ska bli fyra tassar i låda såsmåningom. Någon som har tips på hur man får sin hund att förstå att den har baktassar också???


Hon är så härlig att träna med och har en del roligheter för sig som tex  att jag har börjat lite smått med hopp-tunnel-belöning.  Körde så tre gånger och skulle sedan ta bara hopp och belöna sväng.. (vill helst undvika att få en tunnelidiot) Trolla hoppar och sätter fart mot tunnel men vänder fint när hon märker att jag svängt... får Varsågod på belöningen och tar nästan trasan innan hon tvärvänder och med svansen i en krok tokrusar genom tunneln vidare tio meter bort till däcket tar det och kommer sedan sättandes för att få belöningen!!!!

Vad säger man? Sötnöt arbetsnarkoman eller working kelpie i ett nötskal eller hemska tanke... tunnelidiot redan ;-)


Har varit iväg en gång till hos Louise för att låta Trollet träffa fåren och tända till lite och nu har hon tänt!! Nu var de jättespännande och hon cirklade runt dem och flyttade dem och märkte att hon hade makten att få dem att röra sig! Superhäftigt tyckte hon!! :-D Nu blir det fårpaus tills dess att vi kan börja träna lite mer seriöst frammåt våren! En förberedande vallkurs ligger på planeringsstadiet! Louise vill ha dit oss alla för att skrämma oss lite så vi tränar våra hundar rätt innan vi börjar träna vallning på riktigt! :-D Tror jag får med mig alla valpar utom Arwa (har inte frågat henne då hon bor en aning långt bort och dessutom har tillräkcligt med erfarenhet av vallträning för att få slippa träna detta med oss andra ;-) ) till kursen. Dessutom verkar det hänga på ett par andra kelpievalpar också! KUL!


Igår fick Trolla följa med på agilitytävling. Hon var lite osäker i miljön speciellt när vi skulle passera hundar som tydligt visade att det var deras område och att små skitvalpar skulle hålla sig långt borta. Då backade hon undan och verkade tycka att jag och Ting var knäppa som inte fattade vad hunden signalerade tydligt därinne i sin bur utan bara fortsatte frammåt! Efter ytterligare en snabb koll av både buren, mamma och mig så bestämde hon sig för att följa med oss!


Det får mig dock att fundera mycket!! Vad vill vi eg lära våra hundar? Jag tycker det är bra att Trolla läser av hundarnas varningssignaler och därför inte vill fortsätta fram till dem! Men i ett trångt ridhus där buren med den ilska hunden är placerad längs väggen i den enda trånga passage som finns så måste alla vi andra passera denna bur mer än en gång under dagen! Varje gång säger jag till min hund att skita i den andra hundens signaler? Är det verkligen vettigt??


Ni hundägare som har hundar som morrar, skäller och gör utfall i sin bur mot passerande hundar. Kan ni välja en placering av buren längst in så att ingen behöver passera eller om det inte är möjligt i bilen?? Det är inte snällt mot er hund som stressar varje gång någon passerar (vilket är i princip hela tiden) och det är inte heller snällt mot oss som måste passera!! Jag hade planerat att ta in mina hundar men valde att avstå då det var så trångt. Istället fick de sitta i bilen som jag då med jämna mellanrum fick värma upp så de inte skulle frysa därute (fast de hade det nog mycket varmare där än inne i det kalla ridhuset!) och sedan bara komma in för socialiceringsträning (Trolla) och tävlande (Ting)


Ska man ha sin hund i bur vid tävlingsbanan och allra hellst i trånga passager så ansser jag att man ska ha uppsikt på sin hund så att den inte stör andra hundar eller genom okynnesskällande stör andra männsikor som sitter och tittar på agilityn!


Trolla anpassade sig snabbt till miljön och knatade käckt frammåt bland folk, hundar, burar och annat! Hon boffade lite åt några mötande hundar på prommenaden men köpte att jag bröt henne där. Hon var till och med så kaxig att hon morrade på en elvamånaders BC-hane!! Lilla fröken tuff?!! Hon hade dock svårt att koppla av när det sprangs agility! Hon tyckte helt klart att det såg så roligt ut så att hon hellre valde att titta på det framför godis och leksak. Kristina bjöd dock på läsk och det gick faktiskt före agilityn därnere! Läsk var gott tydligen ;-)


Även om hon spände sig och skakade av upphetsning så bröjade hon inte skälla och bete sig illa så hon får godkännt. Hon behöver dock mer träning på detta så att hon går ner i varv och kan ligga och vila såsmåningom när det inte är hennes tur att jobba. Eftersom hon inte visade något intresse för mig godis eller trasa därinne vågade jag inte gå ner till tävlingsplanen för att kampa med henne. Kampade dock lite på läktaren (när det inte sprang hundar på banan) och sedan utanför och då släppte hon snabbt sitt focus på andra hundar och var med mig till 100 % :-)


Gå i koppel fixade hon också jättebra! Bättre än mamma som drar mängder jämfört med sin dotter (mycket i mina ögon är nog knappt märkbart för andra! Jag gillar inte hundar som drar!!! Jag ska kunna hålla kopplet på ett halvböjt finger utan att tapppa det för att jag ska vara nöjd...!)


Tävlingen då? Ting skulle få göra come back efter ETT ÅRS bortavaro från banorna!! Hon och jag har tränat en del men första halvåret var jag relativt orörlig pga foglossningar och sedan var Ting dräktig och då vågade jag inte träna alltför mycket med henne heller. Sedan kom valpar och nu snö så träningen har varit lite mindre och mycket annorlunda än vanligt..  Träningen under denna tid har gått ut på att träna in stopp på kf och tränat slalom och mycket cirkelträning där jag kunde stå i mitten och skicka. Hel banan har vi inte kört ALLS på hela året!


Så där står man på banvandringen och ska försöka klura ut vad och hur jag och min hund kan och klarar av att ta oss runt banan. Har man inte sett banor på ett år märker man också av förändringarna mer! Nytt (inte helt men helt klart MYCKET vanligare nu) var att hinder skulle tas från fel håll! Inte ett hinder på en bana utan tre fyra stycken!!!!


DET har jag INTE tränat nåt på detta år! :-S


Banor är till för att lösas och löste dem på banvandringarna gjorde jag dock inte alls på det vis som andra verkade lösa dem.. fast det har jag väl å andra sidan aldrig gjort! Jag har ofta gått min egen väg för att lösa banor. Speciellt med Icka. Nåja första banan var dock inte jättemycket att välja på. Alla var mer eller mindre tvugna att gå samma väg för att trokla sig genom den. Utom i starten där jag tror att jag var en av väldigt få som startade såsom jag gjorde!


När det blev min tur var jag laddad! Possitivt laddad och förväntansfull med fjärilar i magen över om hon skulle ta kf, slalom, sticka som en tok och ta allt, inte dra ordentligt frammåt osv osv.. Starten gick toppen! :-) Återigen fick jag kvitto på att man ska välja den lösning som känns bäst för mig och min hund och inte findera så mycket på varför alla andra väljer att vara ivägen för hunden istället. ;-)


Balansen var hinder fyra och den tog hon fint. Direkt efter skulle man in mellan två hopp och ta det som inte var rakt framför balansen bakifrån. Där diskade sig MÅNGA! Jag focuserade på kf och tog sedan i ordenlitgt för att Ting inte liksom så många före henne skulle segla över hoppet rakt fram. Ting lyssnade suveränt och kom så fint men när jag sedan kikade frammåt för att peta henne runt hinderstödet såg jag till min fasa att jag stod nästan tre meter bort från hindret hon skulle runt!!! Tala om att vara felplacerad!!! Kände mig rätt snopen och tappade kanske ytterligare en tiondel innan jag äntligen får tummen ur och gör ett tafatt försök att hinna ikapp för att peta ut hunden runt det hinder hon redan låst på! Det gick såklart inte så det blev en disk! Sedan körde vi på som tokar! (det är det roligaste jag vet! Det är när alla spänningar släpper och då bara ösa!!!) vi öste nog lite för mycket för i en ganska mjuk sväng sköt hon ur tunneln i 120 knyck långt iväg och tog ett hinder vi inte alls skulle till! Tokfia! Nåja ska väl inte påstå att jag jobbade så bra i den situationen heller jag tryckte ju bara på henne massor frammåt ;-) När vi kom till vippan ville jag byta bakom men det fixade hon inte. Då trodde hon hon gjort fel och klev av.  Så en hel del fel och disk samlade vi på oss i det loppet Men oj va kul det var att springa!!


Supernöjd med Ting som inte gjorde några fel på hela banan (utom möjligen att kliva av vippen då jag bakombytte) Alla hinder sköttes tekniskt rätt! alla KF, slalom hopp inga rivningar osv. Felen som blev tar jag på mig då min placeringskoll, timing och koll på hennes fart och lyhördhet är dålig. En bra magkännsla dock! Kul när folk kommentera henne som "mycket spring i benen" överladdad osv.. För mig är det possitivt ;-)


Hopploppet sedan då. Återigen en massa hinder som skulle tas bakifrån eller utifrån och återigen min kännsla av att inte veta hur jag ska lösa det på banvandringen... Jag valde på två ställen i staten och i mitten av loppet att gå utanför hindret som skulle tas fel och dra Ting med mig för att sedan peta henne tillbaka (liksom jag valt i första klassen känns bättre för mig än att peta runt vilket var det jag försökt när jag diskade oss i första klassen) 


Av någon anledning började jag dock tjata på henne innan trean (som skulle tas från fel håll) och hon tittar på mig och viker sedan in och tar hindret istället för att gå runt först. Jag hade börjat svänga upp mot hindret så hon "räddar" mig genom att slänga sig åt sidan och ta det hindret som vi höll på att missa! ;-) Duktig snäll hund shame about the handler!! Jag borde ha varit tydligare och stått kvar lite till. Resten av banan satt! Det kändes jättebra och inget utav resteande tre baklängeshinder utgjorde några som helst problem!!


Resutlatet två disk är inte mycket att skryta med men kännslan var så mycket bättre än resultatet säger!! Att tävla agility är ROLIGT!! :-D


Tack alla vänner som förgyllde min dag!


Har haft chansen att buzza också! Detta kom med posten och alla rapporter från vänner som provat säger att undarna älskar dem och jag kan inte annat än att skriva under på det! Bild: Nu buzzar jag igen! Någon med barn som vill prova?

Vi får definitivt köpa fler för Saga är tokig i dem!!!!! Föräldrarna är dock inte lika förtjusta och inte jag heller.. De är värre än merförpackningarna att sätta i händerna på barn!! Trycker man minsta lilla på en full förpackning har man fruktmos över hela knät!!! Jag tycker dock det funkar när man vet om det. Om man håller själv och låter den lilla suga till ungefär hälften är utsuget så går det att sätta den i barnets händer sedan och det håller dem sysselsatta en kvart eller mer ;-)


Man kan också använda fruktmoset som sylt på gröten! Inget tillsatt socker så det är mycket nyttigare än vanlig sylt ;-) Mina större flickor är dock måttligt förtjusta,, de vill ha sylt istället.... men det är väl en vanesak!


Intresset för att prova var stort och med tipset låte inte barnet hålla ajälv första halvan så kan jag varmt rekomendera dessa tilla alla med småbarn!!








 
Det är med sorg i hjärtat som jag skriver nu.
 
Lika har ikväll fått flytta hem igen! Tyvärr insåg hennes ägare att hennes liv inte gick att kombinera med en valp just nu! Så hon tog det mycket svåra beslutet att ge upp lilla Lika för att hon ska få chansen till ett liv där hon kommer i första hand!

Jättetråkigt förstås och nu letar Lika därför efter ett nytt hem!

För nya läsare:

Lika är en Workingkelpievalp på 9 veckor och hon vill gärna ha nya ägare som ger henne ett liv med vallning, agility, bruks och/eller lydnad.

Hennes pappa är Gk Vallhund Noneride Elis AS14100/2010

och hennes mamma är Gk vallhund Hägragårds Tingeling AS60006/2007 som även tävlar i klass tre i agilityn

Lika föddes den 18 september och har därmed precis fyllt 9 veckor.

För mer info ring Anna: 0708-221224


Båda föräldrarna är pigga härliga sociala hundar som vallar både får och nöt. Tingeling har även tävlat en del i agilityn. Lika är en underbart go valp somkommer på inkallning, är social pigg och frammåt i det hon tar sig för!


Lika idag!


Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 20 november 2012 07:46

När valparna flyttade fick de med sig varsitt valppaket hem med lite olika saker i. En del hade jag köpt för att skicka med de små men en del fick vi sponsrat och det är på sin plats att tacka den som tackas bör för de gåvorna.


Csigoras hundbutik, www.csigora.com sponsrade valparna med varsitt koppel.

Purina pro plan, www.proplan-hund.se skickade med valparna varsin liten påse med foder, ett fodermått och en kasse att förvara sakerna i

Sofia skoverkstan@gmail.com, som gjort och sålt valphalsbanden med 30% rabatt. Hon har även skomakeri och gör hundsaker i det utförande man vill ha

Canis, www.canis.se skickade med valparna varsin klicker och varsitt exemplar av senaste nummret


Därutöver köpte jag varsin kamptrasa, lite små tuggben och så förstås den obligatoriska snuskfilten, röd till flickorna och blå till lille Qvick!


Tack alla sponsorer!


och STORT lycka till alla valpar! :-D


Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

buzzador


Skapa flashcards